Pimpassparadise

Gårdagens morgon blev helt förstörd. Alla mina planer gick i stöpet.

Allt var getingens/humlans/skalbaggens fel. Vi kallar den för insekten.

Jag har fobi, eller känner hat, för fåglar och insekter. Av olika anledningar, men det orkar jag inte skriva om. Hursomhelst, jag ska gå in i köket för att röja upp disk o.s.v. efter ett inte så lyckat experiment (ärtsoppa i mixer, jag tror Nigella lurar mig) och mitt på vårt kära laminatgolv befinner sig en fet, äcklig insekt. Kroppen är lurvig och jättetjock och så har den små, korta ben. Hur kom den in?!

Jag får panik och ropar (läs:hysteriskt gallskriker) efter min bror som är hemma. Hans första lösning var att slänga en tidning på insekten men då han står för långt ifrån och tidningen egentligen är ett utrivet uppslag, flyger tidningen iväg och insekten sitter kvar, oberörd och äger oss.

Det andra försöket gick ut på att slänga en handduk på insekten och sedan trampa lite random på handduken. Jag själv vågar närma mig och bankar på den med sopskyffeln och hushållspappershållaren (långt ord, håll och håll) och jag sluter mig till att den är död. Det måste den bara vara. 

När det blir dags för mig att försöka mig på att städa igen så lyfter jag handduken för att slänga liket. Vad upptäcker jag då om inte en levande insekt, högst levande sådan! 
Springer in i rummet, drar på mig brorsans skjorta, slänger ner ett skärp i väskan, tar nycklarna och skorna och springer ut i farstun. Drar ett djupt andetag och låser dörren.

Parisa

BTW: Pappas kompis trampade sönder insekten och jag får inga pengar för att jag lämnade all disk.