Uppläxning

Jag kom in i trapphuset med min cykel vid min sida. Jag rullade fram den till hissen och väntade. Ur lägenheten vars dörr står bredvid hissen, kommer en kille i 30-årsåldern ut. Han har grå kostym, bakåtslickat hår och är turre. Mäklare.

"Hej!"
Jag har hörlurar i öronen och hög musik så jag nickar och ler. Aldrig sett människan förr.
"Hej!?", säger han och stirrar på mig som och jag får känslan av att jag inte får stiga in i hissen förrän jag hälsat tillbaka.

Jag drar ut hörlurarna. "Hej...?", säger jag med en illa dold osäkerhet som jag förbannar i efterhand. Nu sitter jag och grämer mig över mötet med mäklarturren och önskar att jag hade varit riktigt jävlig.

Mäklare. Utdöende släkte. Man kan sätta ut doftljus själv och spara några tusen.

Parisa

Kommentarer
Postat av: Johan

Håller med dig! sånt jävla överskattat yrke! dessutom är majoriteten fullkomligt värdelösa. Dom är sällan säljarmaterial heller utan står som tysta ljus i nåt hörn och delar ut sina papper. Och skulle man ställa en fråga blir dom toknervösa och livrädda. Med all rätt, för dom kan ALDRIG svaren på frågorna... känns som att man som mäklare borde kolla upp vilka väggar som är bärande, när stammar ska bytas osv.



Utseendemässigt tycker jag dom påminner en hel del om flygvärdinnor/-värdar. Männen är slemmiga (som din beskrivning) och kvinnorna är översminkade och stinker parfym...



hehe touchy subjekt för mig tydligen... skönt att få ut lite morgonaggressioner iaf ;)

2008-10-01 @ 10:40:20
URL: http://music.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0