Let my people go!
Kom, så gör vi sällis. Jag börjar blogga på 1000apor nu.
Här.
Parisa
Gula Faran
Hit kommer familjer och par för att avnjuta en finare middag i gott sällskap. Att det är beläget intill motorvägen verkar inte vara något problem. Fullt med folk, det rullar på!
Underskatta inte den här pärlan.
Öl, vin och cider kostar tydligen bara 19 kronor.
Parisa - de har glass också.
Vad vill de?
En liten fuling
Om man läser det snabbt blir det...
Hihi.
Bara i Metro, arbetarklassens främsta medium.
Parisa
Jag har svårt att komma över det här
En liten vardagsberättelse
Parisa
Upper East Siders
Tung söndag. Jag vaknade och hade många planer för dagen, saker jag vill hinna med.
Men det tänker jag skita i. Nu är det säsongspremiär av Gossip Girl.
Även äldre barn njuter av sagor.
Parisa
En viss konsol
Nu kan man spela tennis, bowling och baseboll i sitt vardagsrum, timme efter timme, kalla det för motion och känna att livet vore perfekt om man inte hade så ont i armen.
Parisa
Blunder
Mamma citerar Shaft:
Mamma: Mean motherfucker!
Adam, 3 år: Mean motherfucker!
Folk undrar varför jag tycker så mycket om att ligga hemma och löka, lördag som torsdag. Nu vet ni varför.
Parisa
Tjejspel
En sida som Sara, 11, brukar vara inne på. Det finns kategorin "tjejspel". Tjejspelen är t.ex. Laga mat, Sköta barn, Välja kläder.
Killspelen, då? Alla andra spel. Action, Bilar osv. 
Parisa - skicka arga mejl till spela.se
Återigen befinner jag mig i en film, en dålig film
Jag går på en smal gata i stan. En hel hord av killar kommer gående. På långt håll ser det ut som om de går med armarna ihoplänkade, de går på rad. Tätt, tätt på rad.
När vi närmar oss varandra visar killarna ingen som helst antydan till att vilja flytta på sig. Plötsligt drömmer jag fram ett litet scenario.
Musik börjar spelas i bakgrunden. Sjuk musik, musik som spelas i butiker som säljer high fashion. Närbild på mig och på ledaren av killgänget. Vi ser grymma ut, vi kisar mot varandra som om vi vill undvika att få ökenvind i ögonen under en sandstorm. Ju närmare vi kommer varandra, desto mer ökar tempot i musiken. Den ökar tills den har blivit en parodi på sig själv.
Vi är som två olika bilar på en amerikansk landsväg, rusande mot varandra, med inga intentioner att vika undan för att undvika kollision. Spänningen är påtaglig och musiken dunkar i mina öron.
När det bara återstår några meter kvar till maktkampens klimax hoppar jag undan och trycker mig mot väggen för att göra mig så liten som möjligt. Jag förlorade den här gången och killarna fortsätter att slå skräck i gatuvandrare världen över, med länken som sin styrka.
Parisa
Grämer mig
Jag gillar er, läsare. Vettigt folk.
Den enda gången jag har mottagit kommentarer som undergrävt min syn på er har rört ett inlägg gällande en ful katt. Lustigt, nog.
Parisa
Snart går jag vidare till Photoshop
Jag tittar på Kill Bill och filar lite på Paint. Jag har blivit jätteintresserad av redigering och har redan, efter ett par timmar gjort stora framsteg.
Min fredagskväll
Amatörboxning. Tror ni inte på att det är jag? Den där kranen intygar starkt att det definitivt är jag. Annars är båtarna till fötter mitt signum.
Pilates. Den här övningen kallas "studsa-jätteboll-mot-vägg".
Halshuggning av rosa porslinskatt. Största möjliga lycka åt största möjliga antal.
Parisa
Civilpolis
"Jag vill ta ut 20 000 kronor". Tanten räcker över ett kuvert till kassörskan som knappt tar en titt på uttagsblanketten.
"Jag är ledsen, men vi har en gräns på 10 000"
"Jaha, då är det väl bara att åka hem igen då"
"Tyvärr."
Här hoppade jag in. Givetvis. Frågade om kassörskan inte kunde vara duktig och fylla i en ny lapp åt 10-talisten, så att hela hennes dag inte skulle vara förstörd. Efter mycket gnäll gjorde hon till slut det, det tog två minuter.
Kassörskor. Utdöende jävla släkte, liksom 10-talisterna.
Parisa - jobbig dag idag, fram och tillbaka. Tillbaka och framåt.
