Pimpassparadise

Jag sitter ensam i en "fyra" på t-banan. En fyra är alltså fyra stolar, vända mot varandra i par i tågen, för er som bor i Öregrund. Jag njuter av utrymmet och sträcker ut mina ben så att fötterna vilade under sätet framför mig.

Vi stannar vid en station. En kärring i 70-årsåldern går på, hon har rödbrunt lockigt hår som står rakt ut, en kappa hon hittat i en container och en vårta av sällan skådad storlek på hakan. Ögonbrynen har växt ohämmat i många år, de skymmer hennes syn.

Men hon tittar på mig. Instinktivt drar jag in mina fötter under mitt eget säte, för att göra plats för henne. Då tittar hon på mig och får ut ett ljudligt "Äsch!", fast det lät mer som om hon harlkade sig efter att ha rökt ett paket cigg, ätit fet mat och tycker att ett glas vatten är munrengöring. Hon sätter sig en bit bort, där hon måste sitta med ett antal andra människor. Bara en sån sak.

Jag försöker glömma att mitt sällskap inte är önskvärt för Trollmor och återgår till att se upptagen ut.

Några rader ner försöker en äldre kärring fånga min blick. Jag tittar på henne av medlidande, ger ett litet leende och tänker återgå till mitt då hon börjar slicka sig om läpparna, fortfarande med blicken oavvänt fäst vid mig. Detta var inget försök i att väta läpparna. Frenetiskt förde hon tungan fram och tillbaka över läpparna, med oväntad hastighet för en sån gammal jävel. Jag tittade bort, hon kan mycket väl ha suttit så hela resan.

När det blev dags för mig att gå av tåget vaggade hon fram med glans över sina läppar. Stunden innan dörrparet öppnade sig tittade hon på mig som för att säga "Nu har vi en hemlighet ihop, du och jag." Då örfilade jag henne av ren panik och sprang iväg, kutade så fort jag kunde. Nä.

Parisa - jag blev tvungen att googla på småstäder.