Pimpassparadise

Jag och Parisa hade varit och käkat på Hermans och var påväg att återförena järngänget i Medis. När vi går förbi stället där alla alkisar alltid hänger, (plätten som är småbarnens skridskobana på vintern men alkisarnas tillhåll på sommaren), så hör vi något väldigt underligt:

Alkis1: Tjena Uffe!

Alkis2: Tjenare...

Alkis1: Hur är det med dig då?

Alkis2: Jo då det är bara bra...

Alkis1: Jasså, hur är det själv då?

Detta varpå Alkis1 traskar iväg och lämnar Alkis2 ensam igen.

Veery funny!

/Madde

Överskriften är snott från vår klasskamrat Johans MSN namn. Och visst känns det så skönt att titta på den. Läsa den om och om igen.

Min födelsedag var jättemysig. Släkt och några vänner samlades hemma i BålstaCity, där vi avnjöt smörgåstårtor och vackert väder. Presenterna var jävligt uppskattade kan jag säga. Camillas och Parisas jättefina Lush tvålar + badbomb (alla vet väl att jag älskar Lush), och Linns KissoBajs.

Än så länge var allt frid och fröjd. Ända tills...

När vi satt där allihopa, finklädda, glada och förväntansfulla (iallafall jag), så fick Linn en otroligt briljant idé! Hon skulle berätta en liten rolig historia om sin present: Det var nämligen så att hon frågade mig vad jag önskade mig i födelsedagspresent. På skämt, även om det inte var särskilt roligt, så svarar jag att jag "vill ha en bajskorv i munnen". När detta utspelade sig så hade Linn alltså redan köpt sin present till mig, och tyckte därför att det var jätteroligt med mitt svar. Det tyckte jag också. Tills hon besrättade historian inför HELA min släkt...




Och juste, jag är myndig!

/Madde

Parisa vill inte se Dreamcatcher med mig. Why?

/Madde

Okej! Jag, Parisa och min bror har vart med om något riktigt läskigt idag. Vi har sett ett slagsmål. Inte ett litet heller, utan ett jävligt stort ett.

Utanför min balkong så slåss det ungefär 30 ungdomar mot varandra. En kamphund är i mitten av hopen, den biter och ruskar. Några av killarna slår på varandra med olika tillhyggen. Bandyklubbor, träpåkar, you name it.
En kille ligger på fotbollsplanen. Han är knivhuggen i ryggen. En annan ligger lutad mot vårat hus. Han är knivhuggen i bröstet. Den senare var tydligen "mycket allvarligt skadad" stod det på expressens hemsida. Två andra killar jag såg blödde från sina huvuden.

Vi försökte ringa polisen, men inte fan var det någon som svarade. 112 är det rätta numret du ska slå om du behöver snabb hjälp...

Polisen kom iallafall tillslut. Och ambulansen. Ett tag stod det 6 polisbilar, 2 civilbilar och 4 ambulanser utanför. Vi fick lämna uppgifter och prata med polisen.



VERY SCARY!

Iallafall så tog ju det här lite fokus från resten av dagen som annars har vart väldigt mysig. Först hade vi NP i matte som ioförsig inte gick så bra. Sedan åkte vi, (järngänget), och lunchade på en indisk restaurang vid Odenplan, solade och handlade lite roliga kläder i stan. Parisa följde sedan med mig hem, och vi gav oss ut på en rask långpromenad för att bränna bort "Chicken Tikka Masalan". Dessutom vann AIK över Norrköping med 2-1! Tyvärr hade jag ju som sagt något annat som kom emellan mig och mitt tv-tittande...

So long!

/Madde

Hej!

Jag och Linn har haft det helt underbart mysigt i skärgården. Vi hade bra väder, trevligt sällskap och åt god mat.

Eftersom Linn har berättat en skräckhistoria från resan, tänkte jag bidra med ännu en. Innan jag börjar berätta, vill jag bara att ni ska sätta er in i hur kallt det fortfarande är i vattnet, (SJUKT KALLT), och hur ont det skulle göra i kroppen att trilla i, (SJUKT ONT). så, bra nu är det klargjort.

Jag, Linn och hennes bror Jonas skulle åka ut på en liten båttur med deras motorgummibåt, (nåt sånt). Efter en liten stund så såg vi en jättemysig liten ö som vi ville gå iland på. Framför oss låg typ 15 jättestora motorbåtar vid det kungliga motorbåtsklubben, så det gällde ju att sköta sig och inte skämma ut sig.  

Vi närmade oss alltså den vackra ön försiktigt med vår fjuttbåt. Jag, (den modiga av oss tre), skulle ta tampen från båten och smidigt hoppa iland. Trodde jag...

När jag sätter foten på klippan och ska häva mig upp ur båten så känner jag att det faktiskt var VÄLDIGT halt på den där klippan. SAMTIDIGT känner jag att båten som min andra fot står på glider undan och ut i vattnet igen. Där står jag alltså i några sekunder av skräck och är helt säker på att jag ska ramla i vattnet och förmodligen även dö.

MEN jag tar mod till mig och kastar mig i båten igen (det var minst åtta meter ). Och jag klarade det precis. Inget badande för mig inte! 

Den smidiga kossan hade skämt ut sig för de största stekarna i Sverige, och dessutom hade hon aldrig varit så nära döden i hela sitt liv...




/Madde

Hej!

Ikväll åker jag och Linn ut och seglar. Vi ska fira valborg i strömma, för att sedan ta oss vidare mot Finnhamn, Sandhamn och någon annan liten ö. Detta kommer göra att jag och Linn inte kommer att kunna uppdatera bloggen  på fyra dagar! Oh my god! how are you gonna survive!?

Jag lämnar härmed över HELA ansvaret till Parisa och Camilla... Det känns lite jobbigt, det gör det...
Ha en jävligt trevlig valborg, och försök att undvika Maria Pol!


                            
                                  = UNDVIK!


/Madde

Visst, utan SL:s bussar, tåg och tunnelbanor, så skulle vi fått gå och vandra runt halva stan för att ta oss någonstans. Vi skulle antagligen få jävligt ont i fötterna på grund av detta, och antagligen också få knarka voltaren pga våra onda ryggar som följd.

MEN, SL är ungefär lika bra som lakrits är gott...

Imorse skulle jag åka med pendeltåget från Bålsta till T-centralen. Först stannar tåget av okänd anledning i Jakobsberg, där den står stilla i ungefär 5 minuter. Ingen klagar, alla pendlare verkar vara vana vid detta, och läser lungt vidare sina Metro tidningar. Själv sitter jag på nålar, suckar och stönar...

Ungefär 20 minuter senare så är tåget precis på väg att göra entré till T-centralen. Då STANNAR tåget, hör och häpnad! Där står vi, ungefär 20 meter från perrongen, och väntar i ytterligare 10 minuter. Nu börjar folk faktiskt titta sig lite irriterat omkring. Själv sitter jag på nålar, suckar och stönar...

Nåväl detta är sådant som kan hända.

När jag efter en god lunch med mina vänner,  ska bege mig hemåt, så inträffar något ytterst ovanligt. (väldigt ironisk) Det blir stopp i tunnelbanan! Tänka sig!

Jag ska till Vårby Gård, men i Bredäng säger plötsligt en mörkröstad man i högtalarna att vi måste gå av i Sätra, och att alla tåg mot Norsborg kommer tas ur trafik. Vi får veta att inga fler tåg på väldigt länge kommer gå mot Norsborg över huvudtaget.  Han talar också om för oss att det kommer gå ersättningsbussar. Okej, lite småirriterade beger sig jag och mina ca 300 medpassagerare mot ersättningsbussarna på Sätras torg.  Där står vi och väntar. Och väntar. Och väntar. Inte fan kommer det några helvetes ersättningsbussar!

Efter ungefär 30 minuter får jag nog. Jag beger mig ensam, men bestämt tillbaka till tunnelbanestationen för att leta reda på någon att fråga om bussarna (och att skälla ut). Men kan ni tänka er, då går tunnelbanetågen igen!



Tack SL,  ni är ett stort jävla skämt!





/Madde

What's not to love?

Björn underhåller sin familj, och han gör det så bra.

Madde

Checka denna asroliga soffa!
Hahahahaha!



/Madde

Vintern i Sverige är en enda lång väntan på den efterlängtade sommaren. Den enda anledningen till att folk överlever denna kalla pina, är just den ofantliga längtan till varmare tider. För visst är det så, att så fort solens strålar får den minsta värmande effekt, så flockas människorna ute på gatorna, i stadens parker och vid hamnarna. Folk steker i sina nyinköpta solbrillor, käkar chokladglass och springer runt halvnakna på stan. Detta är något som de flesta förknippar den svenska sommaren med.

MEN detta är också en stark glorifiering av sommaren. Jag ska nu påminna er om sommarens stora plågor, (som vi varje vinter förtränger och glömmer bort)


1: Pollenallergin: Den äter sig in i våra röda, kliande ögon, täpper igen våra näsor och får våra halsar att svullna igen. Gräspollen, björkpollen, hasselpollen, ekpollen... Det är bara att välja själv...

2. Insekter: Visst är det mysigt att umgås i det gröna gräset med polarna, kanske sippandes på en kall Coca-cola? Ja, ända tills du upptäcker en armé av kittlande myror innanför klänningen, eller hittar en sprattlande geting i din Coca-cola!

3. Beachen: Ingen jävel kan väl allvarligt mena att de faktiskt GILLAR att vara på stranden. Väl i vattnet är det väl okey, men den långa vandringen mellan handduken och vattenbrynet i en minimal bikini, är ju förfärlig. Det är här man undrar varför man inte använde sitt kort på SATS lite oftare under våren, och varför man åt den där chokladmuffinsen veckan innan.

4. Sanden: Den här punken tillhör egentligen den föregående, men är så pass horibel så den får en alldeles egen plats. När man lämnar tryggheten i vattnet och går upp mot handduken igen, så kommer det massa äcklig sand mellan tårna. Det blir strävt, äckligt och ljudet när man rör på tårna påminner starkt om frigolit som dras mot den svarta tavlan. Vidrigt!

5. Svetten: Visst är det underbart att sitta i ett sjukt varmt och syrefattigt rum på sommaren? Visst är det underbart att stå bakom en tjock gubbe som fullständigt stinker av sötsliskig svett i matkön? Svar: NEJ!


Ut och njut av den kommande sommaren!

/Madde

Vi diskuterar gårdagens derby AIK-DIF.

Linn: Han var ju inte så bra den där spelaren igår...
Madde: Vem?
Linn: Vene vad han heter, nåt konstigt namn.
Madde: Men hur lät det, vad tror du?
Linn: Vänta... Barack Obama, kanske.

...

Madde: Du menar Rajalakso.

Notera att Linn ska föreställa en DIF-supporter.