"Kö"
Ännu ett argument för varför man inte hänger på ett ställe vid namn "Aladdin".
Parisa
Catbattle
Det här är det mest patetiska jag någonsin har gjort. En tajt andraplats är defintivt danskursen jag tog i den lokala kyrkan någon gång i barndomen.
Jag är totalt oteknisk, jag råder er att trycka på följande länk för ett svidande garv.
Klicka här och skratta lite åt mig. Det gör inget, jag gillar det.
Parisa
Nattbussen
Nackdelen med att gå ut på krogen en onsdag, utöver det självklara i att det är en vardag, är nattbussen. Färden hem är sällan lika jobbig som när man delar en överfylld nattbuss med äckligt fulla människor, däribland testosteronstinna män.
Ett gäng satt längst bak i bussen. De skrek och svor, inte för att de var glada och på festhumör utan bara för att provocera. De var ute efter att bråka.
Framför mig satt två killar som ständigt tittade bakåt, som om de väntade på en tillräckligt bra anledning till att slå sönder dem. En antydan till en förolämpning åt deras håll och de hade inte tvivlat, så genomskinligt. Bredvid mig satt en kille som såg ut att vara psykiskt labil. Han satt och vaggade fram och tillbaka, mumlade för sig själv och såg så ansträngd ut att man skulle kunna tro att han klämde ett katthuvud mellan skinkorna.
Tajtröven"Tyst! Tysta! Jag har jätteont i huvudet och ni måste vara tysta!"
Överförfriskad: "Varför ska jag vara tyst? Jag skiter fullständigt i om du har ont i huvudet, det här är kommunaltrafik och då får man stå ut med andra människor."
Tajtröven: "Tyst!"
Tajtröven pekade hotfullt mot herr Överförfriskad. Jag brukar medla lite men ikväll orkade jag inte. Jag lät dem veta att "Nu skiter jag i det här!" och i ren protest satte jag mig längst fram i bussen. Om de slog sönder varandra efter att jag lämnat bussen, för att i min ensamhet gå hem, bryr jag mig inte om. Jag hoppas nästan att de gjorde det.
Parisa - Jag fick för mig att min åsikt var värdefull i sammanhanget. Hybris.
Ett gäng satt längst bak i bussen. De skrek och svor, inte för att de var glada och på festhumör utan bara för att provocera. De var ute efter att bråka.
Framför mig satt två killar som ständigt tittade bakåt, som om de väntade på en tillräckligt bra anledning till att slå sönder dem. En antydan till en förolämpning åt deras håll och de hade inte tvivlat, så genomskinligt. Bredvid mig satt en kille som såg ut att vara psykiskt labil. Han satt och vaggade fram och tillbaka, mumlade för sig själv och såg så ansträngd ut att man skulle kunna tro att han klämde ett katthuvud mellan skinkorna.
Tajtröven"Tyst! Tysta! Jag har jätteont i huvudet och ni måste vara tysta!"
Överförfriskad: "Varför ska jag vara tyst? Jag skiter fullständigt i om du har ont i huvudet, det här är kommunaltrafik och då får man stå ut med andra människor."
Tajtröven: "Tyst!"
Tajtröven pekade hotfullt mot herr Överförfriskad. Jag brukar medla lite men ikväll orkade jag inte. Jag lät dem veta att "Nu skiter jag i det här!" och i ren protest satte jag mig längst fram i bussen. Om de slog sönder varandra efter att jag lämnat bussen, för att i min ensamhet gå hem, bryr jag mig inte om. Jag hoppas nästan att de gjorde det.
Parisa - Jag fick för mig att min åsikt var värdefull i sammanhanget. Hybris.
Nej, han är inte singel
Igår fyllde min storebror, Pajam, 21 år, tyvärr var jag inte med på middagen de höll i. Men grattis! Förra året köpte jag ett par - för mig - svindyra skor till min bror. Vad fick jag när jag fyllde år? Ett gäng vita blockljus från IKEA. Det var inte ens doftljus.
Det här är vår äldsta bror, Puja. Han har trappat upp sin stil till en ny nivå, känner jag. Eller, ni med mentala förhinder kanske anser att han klär sig sämre. Upp till var och en, tycker jag själv. Ni har nog uppfattat min ståndpunkt.
Före
EfterParisa
Det här är vår äldsta bror, Puja. Han har trappat upp sin stil till en ny nivå, känner jag. Eller, ni med mentala förhinder kanske anser att han klär sig sämre. Upp till var och en, tycker jag själv. Ni har nog uppfattat min ståndpunkt.
Före
Efter
Fortfarande törstig
God morgon! Jag avnjöt en liten sovmorgon och sitter nu och kollar på "Akutmottagningen". Vidrigt program, men jag har svårt för att dra blicken ifrån det. Blandningen av småbarn vars lemmar fastnat i leksaker och män som på något sätt har fått spikar genom hela ben är svårslagen.
Igår kväll var helt underbar. Ett fantastiskt gäng som jag skulle kunna sitta och lyssna på i timtal. Vilket jag även gjorde.
Jag fick höra av Farzad att jag är städad. Först blev jag glad, det låter som ett bra betyg i mina öron. Efter det jag blev kallad för tönt av flera personer, däribland mina vänner, för att jag drack närmare tio glas vatten. Jag antar att städad inte är någonting önskvärt, jag ska sträva efter att vara skitig nästa gång.
Vi gick vidare efteråt med Farzad, Ramin och Soran bl.a. till Laroy där jag drack mer vatten.
Kom hem först när tidningsbudet var den enda person jag såg på en 1-kilometerspromenad. Det är ett gott betyg.
Klart lite annat slank ner också, därav vattnet.
Parisa
Förberelser
En timme kvar tills jag måste åka in mot stan för att delta i festligheter. Nu fixar jag med de sista detaljerna, som man givetvis kommer att tänka på i sista stund.
Klart intimtejpen är slut, så att jag får ta till gaffatejp. Klart jag, av någon anledning, inte passar i mina kläder så att jag måste häfta ihop dem. Klart.
Klart att jag träffar Amanda i Slussen och får veta att det är kostym som gäller.
Parisa - i allra sista sekunden.
Klart intimtejpen är slut, så att jag får ta till gaffatejp. Klart jag, av någon anledning, inte passar i mina kläder så att jag måste häfta ihop dem. Klart.
Klart att jag träffar Amanda i Slussen och får veta att det är kostym som gäller.
Parisa - i allra sista sekunden.
Pizzapappa
Jag har en lillasyster vid namn Ida-Vera. Hon är blond och har blå ögon, lustigt nog. Igår träffades vi och jag passade på att hälsa på pappa på jobbet då han hade lunchrast.
Lyckliga familjen
Parisa
Parisa
Det roliga med stormarknader
Tricket ligger i att ta den fil som är alla bäst placerad för total förödelse. Sedan ska man helst stanna kvar, låtsas titta på innehållsförteckningen av mjölk för att få bevittna nästa filhandlares panik. Se hur den personen svettas och inte vet hur den ska göra.
Jenga.
Parisa
Den äldre generationen...
...har upptäckt MSN men har inte förstått innebörden.
Parisa
En stund av någorlunda allvar
Just nu känner jag mig riktigt förbannad. Jag har försökt logga in på blogg.se sedan 07:30 imorse, utan framgång tills nu, uppenbarligen.
Det ska bli skönt med det stundande bytet och få slippa den här domänen, överbelastad av modebloggar och "lite om mitt liv"-bloggar skrivna av 13-åringar med Blondinbella-ambitioner.
Shit! Tänker ni nu. Vart ska Parisa? Vad ska vi göra?! Oroa er inte, jag lämnar er inte törstande efter mer när jag själv sitter med en dunk nyponsoppa och häller i mig. Men mer om det sen. Jag gillar inte att ta ut saker i förskott.
Däremot känner jag att det kan vara dags att nämna festen ikväll som jag har preppat för hela morgonen, även det utan framgång. 1000apors halvårsfest på restaurang 1900. Någon som ska dit?
För en dryg månad sedan pratade jag och Madelene om just den här festen. Vi klurade på hur vi skulle kunna komma in och vi smidde hemska planer. Det fanns inte mycket vi skulle låta komma i vägen. Skamligt få saker, faktiskt.
Se hur ödet spelar mig i händerna! Fantastiskt!
Förberedelser
Parisa
Det ska bli skönt med det stundande bytet och få slippa den här domänen, överbelastad av modebloggar och "lite om mitt liv"-bloggar skrivna av 13-åringar med Blondinbella-ambitioner.
Shit! Tänker ni nu. Vart ska Parisa? Vad ska vi göra?! Oroa er inte, jag lämnar er inte törstande efter mer när jag själv sitter med en dunk nyponsoppa och häller i mig. Men mer om det sen. Jag gillar inte att ta ut saker i förskott.
Däremot känner jag att det kan vara dags att nämna festen ikväll som jag har preppat för hela morgonen, även det utan framgång. 1000apors halvårsfest på restaurang 1900. Någon som ska dit?
För en dryg månad sedan pratade jag och Madelene om just den här festen. Vi klurade på hur vi skulle kunna komma in och vi smidde hemska planer. Det fanns inte mycket vi skulle låta komma i vägen. Skamligt få saker, faktiskt.
Se hur ödet spelar mig i händerna! Fantastiskt!
Parisa
Uppläxning
Jag kom in i trapphuset med min cykel vid min sida. Jag rullade fram den till hissen och väntade. Ur lägenheten vars dörr står bredvid hissen, kommer en kille i 30-årsåldern ut. Han har grå kostym, bakåtslickat hår och är turre. Mäklare.
"Hej!"
Jag har hörlurar i öronen och hög musik så jag nickar och ler. Aldrig sett människan förr.
"Hej!?", säger han och stirrar på mig som och jag får känslan av att jag inte får stiga in i hissen förrän jag hälsat tillbaka.
Jag drar ut hörlurarna. "Hej...?", säger jag med en illa dold osäkerhet som jag förbannar i efterhand. Nu sitter jag och grämer mig över mötet med mäklarturren och önskar att jag hade varit riktigt jävlig.
Mäklare. Utdöende släkte. Man kan sätta ut doftljus själv och spara några tusen.
Parisa
"Hej!"
Jag har hörlurar i öronen och hög musik så jag nickar och ler. Aldrig sett människan förr.
"Hej!?", säger han och stirrar på mig som och jag får känslan av att jag inte får stiga in i hissen förrän jag hälsat tillbaka.
Jag drar ut hörlurarna. "Hej...?", säger jag med en illa dold osäkerhet som jag förbannar i efterhand. Nu sitter jag och grämer mig över mötet med mäklarturren och önskar att jag hade varit riktigt jävlig.
Mäklare. Utdöende släkte. Man kan sätta ut doftljus själv och spara några tusen.
Parisa
Pitcha idé till Toys R Us
"Du! Jag skulle vilja ha en "Parisa Gubben i Lådan".
En liten låda och varje gång jag öppnar den åker en minikopia av ditt huvud upp med pekfingret i luften och så hör man dig säga någon av dina funderingar."
Skriver "Anonym". Det får bli dagens kommentar, om inte veckans.
Parisa - sluta vara anonym! Maila på [email protected]
Stalker
Det här är Madelene.
Jag och M tog sällskap hem igår eftermiddag. När Madelene skulle byta till en annan linje satt hon kvar. Varför, undrade jag. Hon skulle bara hålla mig sällskap, menade hon. Okej.
Det blev dags för mig att gå av och Madelene följde efter mig på perrongen. Vi sa hej då, hon skulle ta nästa tåg tillbaka. När jag då går förbi perrongen på vägen hem ser jag henne stå där. Fastän två tåg har passerat.
Är det nu jag ska bli orolig?
Parisa
Titta inte på mig sådär!
Det här är en insamling jag har haft i två år. Då och då stoppar jag ner alla enkronor och femtioöringar jag har på mig och känner mig duktig, som en världsmedborgare. Jag räknade alla mynt för inte så länge sedan, det var några hundra kronor.
Jag har tänkt mycket på den här insamlingen på sistone. Varje gång jag har gått förbi den har jag gripits tag av skuldkänslor. Jag märker att insamlingen vet. Vet vad jag tänker göra.
Idag plockar jag ut myntrör från Posten. Imorgon kommer alla de där mynten på ett magiskt sätt ha förvandlats från bitar av metall i en liten kartong till fina sedlar i min plånbok.
Parisa - Men jag ska betala tillbaka. Nån gång.
En resenärs värsta mardröm
Ta inte på det för att lista ut om det är en gammal fläck eller en ny, fuktig sådan. Det är inte värt det.
Parisa
Gud får ursäkta, men jag har bråttom
Ni vet när man letar efter någonting och faller till slutsats att detta "någonting" inte finns att hitta. Det är borta, spårlöst, utan spår. Nu lägger de flesta ner projektet och vänder sig till ett alternativ.
Men icke! Jag vägrar!
Parisa: Har du sett min BH?!
Ida: Jag är inte hemma.
Parisa: Vart fan är du?
Ida: I kyrkan.
Parisa: Oj! Förlåt! Ha det så roligt!
Parisa - Ida är min babysister. Ida from the slida, så att säga.
Är inte jag fashion?
Någon skrev bland kommentarerna att jag inte verkar bry mig mycket om mitt utseende. Hur understår du dig? Om något är det mitt utseende jag värdesätter allra mest. Min person hamnar alltid i skymundan inför mitt utseende, det kan stundtals vara väldigt påfrestande, aldrig är det någon som tar mig på allvar. Här följer ett antal suddiga bilder. På en av bilderna poserar jag. Kan ni gissa vilken?
Parisa - Jag har rakt hår egentligen. Det är ett medvetet val.
Parisa - Jag har rakt hår egentligen. Det är ett medvetet val.
Ta en bild på mig!
Här ska Mehrdad göra en luring
Jag har gjort en ny bekantskap. En väldigt viktig och betydande sådan. Han heter Mehrdad, är 20-nånting och pluggar industridesign i Stockholm. Tydligen iranier, men jag höll min egen etnicitet hemlig. Orkar inte prata persiska.
Framförallt är han en Ecocab-cyklist. En bra "sommargrej" enligt honom själv. Det hela började med att jag tog en bild av hans fina, dyra cykel (50 000, om man ska tro honom) i syfte att ironisera över hans yrke.
Men den här killen visade sig vara en riktig pärla. Han säger sig ha varit med i Idol och Moviestar, med framgång! Efter att ha diskuterat ett tag om hur jag ska skicka bilden til honom,
"Jag lovar att jag inte ska ragga på dig! Jag svär!"
-erbjöd han mig och min vän Camilla en tur med hans lyxåk. Vi frågade om det inte var tungt och ansträngande att skjutsa folk hela tiden, jag skämtade och frågade om han var överviktig innan han tog det här jobbet - Mehrdad är spinkig - men till slut kunde vi inte stå emot. Gullmars - Skrapan, gratis!
Först åkte han mot trafiken, nästan utför en trappa och växlade fel så att vi "fastnade" i en uppförsbacke. Som tur var en enorm man ute och promenerade just där och då, han puttade oss uppför backen. Jag skulle kunna citera honom hela dagen, han var riktigt unik. Hur han var utklädd till Tom Cruise men ville posa som James Bond. Hur han bad hos "hålla i häcken" för att inte tappa den nerför bron och hur han avslutade med att be oss ringa honom när vi var ute och festade.
"Stureplan - Berns! Berns - Café Opera!"
Vi ska nog få användning för Mehrdad.
Parisa
Inte riktigt New York
Igår gav jag mig ut i naturen, Långholmen en snabbis. Jag var ganska nöjd med mig själv och hade det fint på min parkbänk tills jag insåg att det aldrig blir riktigt tyst. Hur långt ska man behöva åka för att få uppleva den ultimata tystnaden? Nu menar jag inte ljud från andra människor, det stör mig inte alls.
Tyvärr är Långholmen belägen under Västerbron och även i den yttersta spetsen hör man ständigt bilarna som åker fram och tillbaka, fram och tillbaka och de tar aldrig slut. Det är därför folk alltid har hörlurar i öronen och musik på hög volym, för att kunna bestämma själva vad de vill lyssna på. Jag hade glömt allt som heter musik, kan ni tänka er att jag satt och led i den här miljön?
Här satt jag tills mina händer var för frusna för att kunna göra alla nödvändiga rörelser det krävs för att vända sida i en pocketbok.
Nu kommer jag att tänka på när jag var i Central Park och inte hörde bruset av bilar för första gången på närmare två veckor. Men vid The Pond satt en man och lyssnade på musik och jag blev riktigt arg. Han uppskattade inte omgivningen, kände jag. Folk krockade in i varandras hyrda ekor och männen försökte imponera på kvinnorna, och de andra männen förstås, med sina kunskaper i att ro båtar, ett 30-tal personer gjorde vackra oljemålningar och det fanns riktiga fåglar här. Inga äckliga flygande råttor.Om ni läser inlägget jag har länkat till ovan kan ni möjligtvis lista ut varför jag blev sur över det. Inte så svårt.
Parisa
Tyvärr är Långholmen belägen under Västerbron och även i den yttersta spetsen hör man ständigt bilarna som åker fram och tillbaka, fram och tillbaka och de tar aldrig slut. Det är därför folk alltid har hörlurar i öronen och musik på hög volym, för att kunna bestämma själva vad de vill lyssna på. Jag hade glömt allt som heter musik, kan ni tänka er att jag satt och led i den här miljön?
Här satt jag tills mina händer var för frusna för att kunna göra alla nödvändiga rörelser det krävs för att vända sida i en pocketbok.
Parisa
Anhängare till "Ensam är stark"
En ensam kämpe visar sitt missnöje. En protest mot någonting de andra boende inte verkar bry sig om, eller rent av är ganska nöjda med. Men denna person vill nyttja sin demokratiska rätt och hänger därför ut en röd tygbit i sitt köksfönster för att uppmuntra förbipasserande, sådana som jag, att delta i kampen. Jag ska just ropa ut "Revolution!" när jag inser att jag inte har en aning om vad det är vi protesterar mot.
Parisa
