Pinsamt.
Efter fyra dagar sade jag upp mig. Visst var det väldigt tungt och mycket att göra på kort tid men det känns ändå lite pinsamt. Jag pratade med en kvinna som hade arbetat där i åtta år. Åtta år! Jag klarade inte mer än fyra dagar. Är man lite bortklemad och svag då eller är det dem som arbetar där som har väldigt låg standard eller är extremt tåliga? Klart jag vill tro på det senare men det känns som om jag delar in folk i fack. Lite klasstänkande.
Man kan väl lika gärna säga det rakt ut. De flesta var invandrare, om inte alla, och hälften pratade inte förståelig svenska. Det kanske är så att de inte kan få "bättre" arbeten och då tar skitjobben för att få lite pengar. Jag frågade några av dem hur det hade känts i början och en kvinna sa att hon hade gråtit och haft ont i hela kroppen.
Varför fortsätter man då? Det är ju inte ens värt det. Visst, det är skönt med pengar men jag vet inte om det väger upp. Om jag har tur har jag tjänat ihop drygt 2000 kr på de här fyra dagarna, det är ändå dubbla studiebidraget. För, vem överlever på ett enkelt studiebidrag nu för tiden? Certainly, certainly not me.
Vad ska man göra nu då?
Parisa
Känsliga läsare kan vända sig till Kenzas blogg
Min lillebror har problem med sin toalett. När han ligger och ammar (3 år och ammar, en annan rolig historia) så piper han till och tar sig för sjärten.
Min mamma garvar och vrålar(vi vrålar i vår familj): "Han har skitit sönder röven på sig!"
Jag: "Men det händer väl alla nångång."
Sällsynt tystnad.
Jag känner mig nödgad att förklara:
Jag kommer ihåg en gång när jag var nio år och var på Gallerian när ett plötsligt infall av skitnödighet infann sig. Jag kunde hålla mig i en hel vecka ibland, tills det inte höll. Då återstod det bara att kuta ner till toaletterna, in på damernas och showtime. Men! Det gjorde så ont så att jag började gråta. Högt. Det kom folk och knackade på dörren och undrade hur 'det stod till med mig' och jag gav dem ett krystat 'bra'. När jag sedan gick ut tittade alla medlidsamt på mig som för att säga "Vi har alla såna dagar". För det har ju alla, så varför är det så roligt eller äckligt?
Mammas kommentar efter berättelsen: Nej. Det händer verkligen inte alla.
Parisa - Ida vill tillägga att Kenzas namn uttalas Kinza. Okej, Ida.
Jag är känd för mina namedropparskills
Han:"Vad heter den där killen som är med i Sin City?"
Jag:"Bruce Willis"
Paje:"Nej, han som är med i King Arthur också"
Akhlikla:"Owen Wilson"
Narmaloo:"Aa just det."
...
Fule fan:"Nej, han har ju den där näsan"
Pimpleface:"Vadå, så han i King Arthur har ingen näsa? Eejit!"
Elefantkuknacke:"Nej, han komikern med krokig näsa."
Snearm:"Gerard Depardieu"
Pajam:"VAA! Nej? Britten, som är med i King Arthur och Sin City!"
Parisa:"Owen Wilson"
Pajam:"Det är han han i Zoolander..."
Parisa:"Ja, just det."
Pajam:"Så vad heter killen i King Arthur?"
Parisa:"Owen Wilson"
Tack Google. Fuck Macho (trodde han hette Mahmoud tills jag googlade det med. Vet att ingen förstår, jag rekommenderar Google).
Parisa - Han hette Clive Owen.
Jag späker mig själv
Jag tar alltid ätpinnar om det finns. Inte till allt givetvis, utan till mat som man brukar koppla till ätpinnar. Thaimat, Kinamat, japansk mat osv. Förresten, "Kinamat" är inte det väldigt fult och bonnigt? Skulle vi tycka om att Svensk Husmanskost blev Sverigemat eller Svennemat. I think not.
Aja, jag tar alltid för mig av ätpinnar och får diverse flisor i munnen, äter hälften så långsamt som alla andra, kämpar med små riskorn eller med att få upp varenda vattenkastanj. Men det är värt det. Jag försöker inte leka världsvan eller liknande. Jag äter alltid det svåraste med vanliga bestick. Jag vill bara undvika den situationen där jag står utan alternativ till ät/trä/kinapinnarna liksom Calle i NY eller Uma Thurman i Kill Bill. Jag vill kunna äta, at all times, by any means. Det ska, förövrigt, stå på min grav. Vad säger du om det, mamma?
Parisa
Jag har stora visioner.
Vad gör ondast? För en kvinna att ha mens eller en man att bli sparkad mellan benen? Har en man någonsin lika ont som när en kvinna föder barn?
Jag skulle aldrig behöva höra "Men det där var inte så hårt" från mina bröder och förhoppningsvis sluta säga det till folk.
Försäkringskassan skulle inte behöva punga ut pengar till "Ulla-Britt", 57, Haninge för hennes arbetsskada efter år hos Svensk Kassaservice, a.k.a. afterwork. Det skulle inte vara några artiklar i Metro med en stor bild där Ulla har blivit tillsagd att "se så ledsen ut som möjligt" och det skulle inte finnas en stor rubrik som löd "Jag har så ont så jag knappt kan ta mig ur sängen - får inga pengar". Ulla-Britt. Man skulle kunna tro att du blivit van. Bakfylla. Det är vad det är.
Då skulle det hållas käft. Frågan är om det skulle vara så roligt.
Parisa - Så här i efterhand märker jag hur jag glider ifrån ämnet och missbrukar citationstecken.
I'm losing it
Det låter som om någon slår två kastruller mot varandra, om och om igen. Jag sitter kvar, spänd som fan och vågar knappt röra mig. Jag försöker intala mig själv att det säkert är grannarna som håller på. Men det är mitt på dagen och jag tror inte att grannarna har sommarlov. Jag stänger av ljudet på TV:n för att tydligare höra vad det är. Efter att jag inte har hört ljudet på ett tag ställer jag mig upp för att gå till köket.
Jag förväntar mig en avmagrad, blek galning iklädd pyjamas (Gökboet har satt sina djupa spår) när jag springer in i köket. Ingenting. En kastrull med kalla nudlar på spisen och ett öppet fönster. När jag vänder mig om för att gå tillbaka kommer ljudet tillbaka. Jag vänder mig om snabbt och då ser jag det.
Dem river ett hus. Jag känner mig riktigt dum.
Parisa
Än idag är det ett mysterium
Här är min garderob. Den är svart. En gång när min lillasyster var yngre frågade hon mig om hon fick ställa mig en fråga. Absolut, svarade jag. Jag trodde att det skulle bli ett fint moment mellan stora- och lillasyster och att hon skulle fråga mig någonting för att hon trodde att jag var någon som kunde ge henne bra svar. En fråga som typ "Varför finns jag?", hade jag tänkt mig. Enkelt och bra.
"Varför har du alltid svarta kläder?"
"....Gå och fråga mamma."
Parisa
Problematiken med Havrefras
Jag glömmer ofta saker. Kommer sällan i tid. Har alltid någon fläck på kläderna. Äger inte en hårborste. Vad kallar man det för, disträ? Oborstad?
När jag glömmer att tevattnet har kokat så brukar jag bara koka det igen. Men när jag glömmer att jag har tagit fram en skål Havrefras och mjölk så blir det lite svårare. Jag fick för mig att man kan göra gröt av det, så jag kletade ihop det och la in det i micron. Det blev inte gott.
Parisa
Självbekräftelse
Provade brorsans jeans från Cheap Monday. Nu kan jag iallafall säga att jag har lyckats få på mig ett par jeans därifrån. Tyvärr satt de inte så löst som man hade kunnat hoppas på.
Parisa - Finn dolda budskap i bilden!
Ni börjar önska att ni inte visste vem Mehdi är
"Jag har ett par till i bilen". Puja blev glad över att någon, utöver honom själv, uppskattade tofflorna.
"Jag vill inte ha såna tofflor, jag vill ha MILFtofflor". Mehdis nya favoritord är MILF, speciellt efter att han har fått lära sig betydelsen. Det är lite roligare med variation. GILF, girl - används flitigt. Pappa verkar tro att ingen har koll på vad det betyder så han skriker ut det lite då och då, ibland när det inte passar så bra.
Han är lite som ett barn, när han märker att man tycker att något är roligt så fortsätter han, tills det spårar ur. Det börjar med ett "MILF!", fortsätter tills man har kommit till "Det skulle sitta bra med en MILF nu!".
Han sitter i sin bil, med nedvevad ruta och skriker åt tjejer som går förbi. Nu vet vi var turren i Puja kommer ifrån.
Parisa
Turretofflan
Puja tycker att dem är sköna. Om det är ursäkt nog vet jag inte riktigt. Det känns lite fel.
Parisa
I valet och kvalet
Valet står mellan Be Kind, Rewind och 27 Dresses. En är rolig på samma sätt som Släkten är värst, dvs panikhumor när man gör bort sig. Den andra är förutsägbar men lättsmält.
Jack Black eller Katherine Heigl. Hysteriska skrattanfall alternativt gråtmilda scener med stämningsfull musik.
Vad kan jag tänkas välja?
Parisa
Grilla lamm och steka fläsk i solen
Vi passade på när bröderna var hemma och solen lyste. Vi tog oss ut till en strand och grillade och åt god mat, spelade fotboll med småbarn, doppade tårna i det kalla vattnet och brottades lite. Very nice.
Parisa
Smaka på Stockholm
Ölen flödade. Se nedan.
Känner ni igen Puja?
Ingen behövde gå utan Singha Beer.
Parisa
Shake your Moneymaker
Så fort jag får syn på min pappa, a.k.a. Moneymaker, kommer jag att tänka på mina utgifter. Jag har väldigt många utgifter denna månad samtidigt som jag ska spara till min New York-resa i juli. Så jag försöker alltid klämma ut lite pengar från honom när vi ses. Det irriterar honom skarpt, men det är en fråga om överlevnad.
Jag: Pappa, ska vi inte komma överens om ett arvode?
Papi: Sluta.
Jag: Vad sägs om 50 kr per MVG? (Jag börjar lågt)
Papi: Varför ska jag betala dig för dina betyg? Det är inte som om du gör det för min skull.
Jag: Joo, det är ju jag som ska försörja dig när du är gammal och rutten.
Papi: Skrattar.
Jag: Mina kompisar får typ 500 per MVG, så jag tycker 50 spänn är ganska schysst. (Lögn)
Papi: Sluta.
Alla meningar som börjar med "Mina kompisar får..." och som handlar om pengar bemöts alltså med ett "Sluta" alternativt "Lägg av" och i de flesta fall "Låt mig vara". Man skulle kunna tro att jag våldför mig på Papi, när jag egentligen säkrar hans framtid. Förstår han inte det?
Parisa
Innovativ
När min bror och pappa fick höra det blev det mycket garv.
Bror, Puja: Om en fembarnsmamma är slapp, vad är då vår mamma(fött sju barn, däribland ett par tvillingar)?
Pappa, Mehdi: Ännu slappare.
Hohojaja.
Parisa - Mamma, no offense!
MILF på NK
Imorse:
Mehdi:"Sa du att det finns såna där MILFs på NK?"
Jag:"Va?!"
Mehdi: "Ja, du sa väl det igår?"
Jag: "Är du störd, eller? Varför skulle jag säga det till dig?"
Mehdi: "Det är väl inte så konstigt! Jag vill bara ha såna där MILFtofflor."
Jag: "...Du menar flipflop?"
Hur kunde min pappa blanda ihop flipflop med MILF?
Borde jag ha låtit honom tro det, för att se fram emot en del roliga situationer då pappa eventuellt skulle fråga efter MILFs på skoavdelningen på NK?
Vet han egentligen vad MILF betyder och försöker vara rolig?
Hade mamman på gatan igår flipflops eller var hon helt enkelt en hot mama?
We'll never know.
Parisa
Vi funderade på alternativa betalsätt
Efter en halvtimme på buss 670 går vi av i Tekniska Högskolan. För att upptäcka att tunnelbanan har slutat gå och börjar igen efter klockan 05. Klockan var tio i ett!
Vi väntar på nattbussen som kommer hyfsat snabbt, åker till Hornstull och vi försöker hitta nattbussen som tar oss vidare hem. Men nej, fastän jag har åkt med den ett flertal gånger tidigare hittar jag inte busshållplatsen JUST DENNA KVÄLL. När vi fryser. När vi är hungriga. När vi är trötta.
Vi stannar en taxi, som direkt avfärdar mitt Nordeakort (no hard feelings) och kör vidare. Vi blir helt uppgivna och säger saker som "Vi kommer aldrig komma hem!". Att gå hem i kylan och mörkret var ett avlägset alternativ, trots tjugo minuters gångväg.
En taxi stannar, men jag påpekar mitt odugliga kort (no hard feelings) och då säger han, något dumförklarande:
"Ni kan ju ta ut pengar."
Överlyckliga går vi till bankomaten, drar ut och påbörjar den knappt fem minuter långa lyxfärden. När taxametern står på 80 spänn stannar taxin. Gångvägen därifrån tar fem minuter. Han insisterar på att skjuta oss resten av vägen. Bilvägen tar fem minuter. Det borde alltså ha kostat dubbelt så mycket men allt som allt gick det på 80 spänn!
Efter x antal nattmackor hoppade vi i säng. I Vaxholm för att åka hem 23:24, i säng 02:30. Bra kväll!
Parisa
Vaxholmsprofil
Efter att jag och Madelene hade fått skjuts till Vaxholm från en liten ö i skärgården där vi hade haft det mysigt fick vi vänta en timme på bussen, eftersom vi missade den tidigare med fyra minuter. När vi, efter en timmas promenad, kom tillbaka till busskuren närmade sig Madelene busstabellen och fick direkt höra "00:20".
På bänken satt en man som jag hade sett tidigare den kvällen, gåendes bland folket. Jag tror att han var något förslöad(fint omsvep, nuh?) då han var runt 40 år och berättade att han brukade hänga på diskotek och köra helikoptersparkar. Två killar i 20-årsåldern närmade sig och "00:20".
Nu började den här mannen peppra av skämt och ordvitsar och vissa är mer minnesvärda än andra.
"Vad är det för likhet mellan ett inställt Lidingölopp och en fembarnsmamma?"
"Slapp springa."
HAHA.
"Varför har elefanter röda fallskärmar?"
"För att ingen ska se att de äter hallonkräm på marken."
Hybris. Allt gott har ett slut.
Parisa
I bakgrunden får Safina till ett mästerverk
Mehdi får för sig att lyssna av sina meddelanden och Sharapova får tyvärr ursäkta och ge plats för random idiot som inte hinner lägga på i tid och som vi behöver lyssna på medan denna person tar en promenad på 10 minuter innan han inser att han inte har lagt på. Kul. Tidsfördriv. (Kolla där! Samma meningsuppbyggnad som Jens Lapidus, gör mig rik?)
När Mehdi har fått nog och vill stänga av ger inte telefontanten vika. Hon vill inte ge upp. Pappa provar alla knappar och jag låter honom hållas (jag vet givetvis hur man lämnar telesvar) eftersom jag väntar på att frustrationen ska hopa sig och:
Någon stackars sate som inte kan skaffa ett riktigt jobb: För att lyssna! Tryck 1!
Mehdi: Men fyfan! Lägg av! Jag hatar dig!
Parisa
