Pimpassparadise

Jag sitter i passagerarsätet och min mamma kör. Min lillasyster sitter i baksätet och ställer och svarar på frågor, jag avbryter henne då och då för att ge henne tid att andas.

Plötsligt skriker mamma till och stannar bilen. Vi rycker till och jag känner hur bilbältet trycker emot kroppen. Jag ser mig runt omkring och tror att jag ska se en liten flicka skutta förbi framför bilen eller en gammal boyfriend till modern min stå i närheten. Ingenting.

Mamma: Fyfaaan vad jag hatar den där jävla Wunderbaum!

Det hänger en grön "doftgran" i backspegeln. Mamma sliter ner den och slänger iväg den under ett rytande varpå hon med hög acceleration kör iväg igen. Hon mumlar och får ibland fram "Jävla skitgran".

Jag och min syster sitter tysta i ett par minuter.

Parisa

Jag var på väg hem från t-banan när jag såg en man i gul college-tröja, gröna prasselbrallor och en hund i koppel komma joggandes.

Ni vet när man tycker att någon har bra rytm och någon kontroll över hur man springer. Det hade inte den här killen. Hunden var kanske nån meter hög och ännu längre. Jag skulle tippa på dobbermann men jag har ingen aning.

Först så ser det ganska roligt ut, hur den här killen försöker jogga och måste ha koll på den här hunden hela tiden som ska lukta på allt som går förbi och allt som hunden går förbi. Tanter, lyktstolpar, elskåp, JJ-thai m.m.

När det då blir min tur att bli förbisprungen går jag in mot sidan av trottoaren för att underlätta för stackaren. När han då är på väg förbi honom utspelar sig en lustig dia/monolog.

Kille som försöker jogga: "Såså, håll ut, vi är alldeles snart framme. Bara runt hörnet, snart är vi klara. Kom igen, du klarar det. "

Är hunden kissnödig? Är han själv kissnödig?
Orkar inte hunden (gjord för att springa) springa? Orkar inte herr gröna prasselbyxor springa?
Pratar han med hunden? Pratar han med sig själv?

Parisa

Efter att ha gråtit ett oberäkneligt antal gånger, skrikit, kastat saker i väggen och matvägrat känner jag att min dag har fyllt sitt syfte och varit mycket givande i min personliga utveckling.

Med det säger jag, Godnatt Bloggen.

Parisa

Nu är det dags igen och det är inte roligt.



Parisa

Paul, min finländske styvfar som fyllde 40 jämnt igår, pratar med min mormor som är här på besök från Spanien, alla svenska pensionärers dröm.

Paul - Ska jag börja med grillspettsen nu ellah?
Mormor - Du menar grillspetten?
Paul- Ja, men det spelar väl ingen roll.
Mormor - Om du ska spetsa något kan du göra det med snorren.

Mormor växte upp under 70-talet.

Parisa

Medföjande ordbok för finnesvenska:
Leverpastej - Leverpastell
Nyckeln - Nycklen
Robot - Råbott

Jag sitter och tittar på "Hemma med Nigella" medan min familj springer runt och städar, lagar mat och skriker och jag har ingen egentlig koll. Jag är närmare besatt av Nigella, jag blir så sjukt hungrig och samtidigt otroligt mätt när jag ser henne göra mushy pees eller nåt.

Hon säger så sköna saker också.

"My skills lie in eating"

Jag kunde inte ha sagt det mycket bättre själv.

Parisa

När man springer mot t-banan och man har fått för sig att komma i tid till skolan för en gångs skull så har man bråttom. Det förstår väl alla?

Därför blir jag så jävla irriterad när Ulrika (eller annat average whitetrash-namn), förtidspensionerad undersköterska som inte har någonstans hon måste vara, stannar innanför dörrarna på tuben, hur fan ska jag komma in?!

När jag var mindre kunde jag faktiskt missa t-banan för att jag inte vågade säga till.

FLYTTAAA!

Nej men seriöst, irriterande.

Parisa - den största kärringen utav dem alla

Sitter och väntar på att tvättmaskinen ska sluta snurra runt så jag kan hänga upp kläderna. Ett måste, om man vill ha rena kläder. Det har blivit lite av min nya grej, jag försöker ha rena kläder, så ofta jag bara kan.

Jag surfar (hoho vad jag är cool) på internet och läser olika bloggar. Jag börjar med favoriter som Alex, Calle, Kling och Katrin och så långt så gott.

När jag har läst de mer erkända bloggarna går jag in på en blogg vars adress jag inte har sparad, utan skriver in varje gång för att undvika att bli upptäckt. Jo, jag läser Blondinbellas blogg.

Varför? Blondinbella/Isabella är så jävla jobbig. Hon älskar sig själv och har såna lysande framtidsutsikter och hon är så jävla käck och gör allting rätt. Hon pluggar tydligen två timmar om dagen, jag pluggar två gånger i veckan. Jag hatar henne p.g.a. hennes brist på självinsikt och för att hon är arrogant. Men fan, vad skönt det vore om man var lika sjukt "driven". Hon får bara inte få bättre betyg än jag, tänker jag direkt, fast jag är övertygad om att den chansen är lite borta eftersom det är skolavslutning om mindre än en månad.

Du vinner den här gången, men nästa gång tar jag dig.

Parisa

Vi ligger i ett nersläckt rum och hör flaggans vajer slå mot flaggstången och vi är trötta. När man är trött uppträder man olika.

Madelene ligger på golvet och jag och Linn ligger i hennes säng. Madelene tycker nämligen inte om att sova intill människor. Sjukt, men sant.

Madelene tycker att jag och Linn är skitirriterande och har just fyllt 18 (grattis pussy) leker lite mogen och vuxen och säger åt oss att vara tysta och har en timer på mobilen som bestämmer hur länge vi får hålla på(!). Linn är helt galen och spottar sig själv i ansiktet, gör akrobatiska rörelser och lite annat skönt som man vill att ens sängkamrat ska göra.

Mitt i all hysteri, som jag givetvis hakar på, säger Linn:
Om man ska irritera Madde, då ska man inte fråga "Är du vaken?" man ska bara prata om henne.

Okej.

Parisa

För att undvika ångesten har jag satt mig på balkongen med laptop och tillbehör. Det måste ha varit kul för mina grannar att se mig dra ut datorn med sladdar, telefoner, mat, dricka och skivor. Tog kanske 10 minuter.

Nu sitter jag iaf här med vattenmelon, Hellacopters och har det allmänt bra.

Så börjar grannarna prata med varandra, via balkongerna alltså. De sträcker sig ut från räcket och ropar och några står nere på gatan och vill vara med och prata. Ett mirakel. Det är nog första gången jag har sett lite grannkommunikation i det här området. Min mamma bodde i Vårberg för ett tag sen och då var det folk hemma hos oss hela tiden och folk var i trapphuset och snackade i flera timmar, satt på gården och i lokalerna. Nice.

Enda anledningen till att mina gringogrannar inte undviker varandra som vanligt är den stundande ombildningen från hyresrätter till bostadsrätter. Pengar, alltså. Igår var det ett möte där man röstade fram en ombildning. Veckorna, och speciellt dagarna, innan pågick en hård kampanj mellan ja och nej-sägarna. Kanske 20 lappar damp ner i brevlådan om argument för och emot och till slut blev det ett stort bråk mellan två familjer som hade smutskastat varandra i sina dyrbara lappar. Skitkul, tycker jag. Det här kommer bli en grym bostadsrättsförening.

Parisa - det är ändå för varmt för att våga sig ut ur skuggan

Mitt i all hysteri som gårdagen erbjöd så tänkte jag ha lite civilkurage alternativt hjälpa mig själv genom att få bort dessa arga blattar utanför balkongen, så jag ringde polisen de s.k. 112.

Som min kära vän Madelene har förtäljt ringde vi, och ringde, och ringde, men ingen svarade. Vi kunde se att flera av våra grannar stod i sina fönster/balkonger och bevittnade bråket med en lur mot örat men ingen verkade svara dem heller. För jävligt. Då blev jag arg.

Idag skrev dem om knivbråket i Metro. Bra, tänkte jag. Bredvid artikeln om bråket hade man tryckt in en artikel om hur 20 polisbilar ryckte ut omedelbart (inom fem minuter) till Prinsessan Madeleines bostad på Östermalm igår kväll då ett alarm hade gått av. Det visade sig vara ett falskt alarm som SÄPO satt igång för att träna inför alla de larm som går i Sessan Madeleines lägenhet. Mindre bra, tänkte jag.

Om man har råkat födas in i en rik och dessutom kunglig familj OCH bor på Östermalm kan man alltså förvänta sig 20 polisbilar utanför lyan genom ett knapptryck.

Minst 20 personer försökte igår kontakta larmcentralen, varav 19 förgäves. 2 personer hade blivit knivhuggna och flera skadade, mitt i ett tättbebott bostadsområde. Det var i Vårby Gård.

Vad blev reaktionen? Skit. Avskaffa pissmonarkin och lägg mer pengar på, hmm, polisen.

Parisa

Jag sitter och dricker en dubbel espresso i Vasaparken och har det allmänt mysigt, en blondin springer förbi för tionde gången med plastbröst som inte skumpar och antalet lattemammor går inte att räkna, det är bortom min förmåga. 

Mitt i neutraliteten får jag syn på en treårig pojke med überblont, tunt hår, mini-converse och jag sitter och tänker på hur gullig han är. Jag blir otroligt larvig när jag får syn på småbarn, jag kan börja gråta eller fnittra hysteriskt. Men så klättrar ungen upp på ett smalt trappräcke. Jag rycker till och börja, dramatiskt, söka med blicken efter  någon mamma som kanske sneglar lite åt barnets håll då och då och sedan återupptar sitt ihärdiga drickande.

Till slut får jag syn på en, tillika überblond kvinna som ibland tittar åt ungens håll. Jag väger mellan pedofil/mamma (vet inte var jag själv skulle hamna enligt den uppdelningen) men bestämmer att det är mamman. Hon sitter ungefär 30 m ifrån och jag förväntar mig att hon ska kuta fram till ungen och dra bort stackarn vilket jag själv skulle ha gjort, hysterisk som jag är. Men hon sitter kvar med sina tjejkompisar och de fortsätter att prata om sina sladdriga muffar. Bryr hon sig inte?

Efter att ha burit på sitt barn i 9 månader med allt vad det innebär (illamående, hudsträckningar, 40kilosviktuppgång osv. ) och sedan tryckt ut en klump med proportionellt enormt huvud och fyra lemmar i upp till 40 timmar och efter att ha stått ut med sömnlösa nätter, oändligt skrikande och självuppoffring till max - pust - så skiter hon i ungen. Om han skulle ha ramlat, vilket var nära ibland, skulle han spräckt skallen och det hade funnits ostimulerad hjärnsubstans all over the place. Men, (och följande är min treåriga lillebrors favoritord) och?! 

Parisa - vill också ha en bebis och är dokumenterat paranoid

Nu sitter jag med laptopen i knät och Tv:n på framför mig. Jag har två feta, underbara mackor bredvid mig som sitter och väntar på att jag ska sluka dem i fyra tuggor. Jag har en stor flarra vatten, iskallt. Allt känns skönt, jag mår bra och är inte särskilt arg över någonting.

Jag lyfter huvudet från att spela "Skissa och Gissa" (beroendeframkallande) och tittar ut genom fönstret. Idag möts jag inte av ett trettio-tal blattar som försöker döda varandra med bandyklubbor utan utav klarblå himmel, grönska och eftermiddagssol. Tyvärr erbjöd den senare synen nästan samma mängd ångest/rädsla som den tidigare.

Varför känns det inte bra att bara dega inne när det är varmt och fint ute? Vi har stekt i solen idag och blev till slut lökiga och uttorkade. WTF! Nu borde jag få sitta inne och äckla mig.

NU! Surfa på Betsey J. och sukta, sukta, sukta. 12, 48 kr kvar på kontot.

Parisa

Idag var jag och plockade upp Emily Brontës bok "Svindlande höjder" och fortsätter på min följd av kärringböcker. Svinigt bra, hittills.



Men nu! Plugga inför nationellt prov i matte B imorgon, vilket blir det absolut sista matteprovet för resten av mitt liv.

Parisa

/Parisa

/Parisa

Här är livet helt annorlunda. Vi sitter en hel, stor familj och äter frukost på morgonen och sen är vi ute och spelar fotboll och basket hela dagarna. Rena drömmen! Igår cyklade vi en bit och kom till en lantgård (!) komplett med får och små nyfödda lamm och hästar m.m. Aspuddens djurpark går inte riktigt att jämföra med.

Parisa

Jag fick något oförklarligt ryck vid 20-tiden ikväll och skurade skåpluckor, lådor och hyllor i köket i fyra timmar. På ett överdrivet pedantiskt sätt. Jag satt med tandpetare och svinto för att komma åt minsta lilla utrymme som jag inte kunde nå på vanligt vis med trasa eller liknande. Det känns skönt att ha gjort det men eftersom jag gjorde det så detaljerat så tog det alldeles för lång tid för det jag städade. Fyra timmar för fyra skåp! Jag hade hunnit se både JUNO och Superbad...

Nu sitter jag här med mina russinhänder och med vetskapen om att jag inte har dammat av resten av lägenheten än och inte ens dammsugit eller moppat. Basic när man städar, fan.

Nu annonserar jag inte efter städhjälp/lokalvårdare utan vill bara bli av med lite ångest och stress innan jag somnar. Funkar inte så bra, har fortfarande sjukt mycket att göra innan jag beger mig till underbara Märsta imorgon. Sleep tight.

Parisa

Idag läste jag i Aftonbladet att Mariapol var fullbelagt på valborgskvällen och att de intagna var i allt lägre åldrar än tidigare. Börja tidigt, det är bra. Som tur var så känner jag ingen som fick vakna upp på Maria Ungdom, såvitt jag vet, så jag bryr mig inte.

Jag, däremot, hängde ute på Wärmdö från den sena eftermiddagen till den tidiga kvällen. Jag var på (Ca)Millas landställe med Amy och Sebb"an". Vi grillade korv och hamburgare och det var mys. När vi skulle elda blev jag galen i elden och ville aldrig att den skulle ta slut, det var sjukt vackert.

Visuella hjälpmedel:




När allt som möjligtvis hade kunnat eldas upp i närheten var slut, tog jag på mig ansiktet och vi drog in till stan. Vi var på en fest där vi fyra var de enda som dansade, och det är lugnt, för vi gjorde det bra.

Parisa